Det var den bästa födelsedagen jag någonsin har haft! Men mer om den när pappa har skickat bilderna.

Imorse försov jag mig och kom försent till jobbet. Men istället för att få skäll som man brukar få så fick jag höra säkert fem gånger att det var sååå coolt att jag hade sovit så länge. Måste nog försova mig en hel dag snart så jag kan imponera ännu mer.

Nu ser jag ut som på bilden. Skelar av trötthet. Vill ut på krogen ikväll men får se hur det blir med det. Först och främst ska jag upp på stan och träffa Julia nakenkatt. Får hoppas att hon kan få mig att vakna lite.

Godnatt! Nej...

Lägger inlägget i kategorin ljuset. Men bara för att jag verkligen lyckades med rubriken idag. Jappjapp.

Krogen har jag redat besökt några gånger, cigg har jag också köpt själv. Min spritdebut var för flera år sedan och giftemål är inget jag är så sugen på just nu. Det må vara så att jag lätt kan hamna i finkan, måste stå upp för alla grova misstag ifall de sker. Jag har redan mitt egna liv och bestämmer över mig själv. Jag tar tag i mitt eget skit och står relativt stadigt på egna ben.

Och trots att jag nu måste lära mig hur man använder en bankdosa och betalar räkningar, köra bil och förstå hur ett proppskåp fungerar så är det endå rätt bra härligt att bli arton. Nu kan jag fullt ut flyga med mina egna vingar.

Men bäst av allt är nog endå att jag får köpa trisslotter, livet är numera komplett! Höhö.

Nej men det känns faktiskt rätt bra. Hur är det man säger? Ses i dimman...

Det är jobbigt utan medicinen. Har klarat mig relativt bra, inte ramlat ner i några svarta hål eller liknande. Förutom svettningarna, yrseln och stressen så har jag till och med tänkt att jag kanske skulle klara mig utan den.

Men stressen har ökats och får ont i magen hela tiden. Självförtroendet har blivit sämre. Låren och magen har växt med säkert tio kilo på någon vecka. Känner mig äcklig hela tiden och bryter ihop var och varannan dag för att jag inte hittar något att ha på mig.

Beroendet av andra människor höjs och min självständighet har försvunnit. Det är det absolut värsta då det påverkar mina nära. Känner mig övergiven och oälskad för minsta lilla hur stark jag än försöker att vara. Det jobbigaste är att det är svårt för andra att sätta fingret på vad det är med mig, vad som ska tas på allvar, vad det är jag säger och vad det är som sjuka jag säger. Jag vet inte och mina nära vet inte.

Min självkänsla hamnar på botten då jag blir beroende av andra människor. Kom hem idag efter att ha varit borta hela helgen och visste inte riktigt vad jag skulle göra av mig själv. Ensamt att sova själv. Ensamt att vara ensam. Att vara svag är inget jag vet hur jag ska hantera. Att vara klängig får mig att känna mig patetisk. Att inte ha respekt för mig själv är inget jag orkar leva med.

Men idag var jag på vårdcentralen och fick ny medicin utskriven. Hoppas på att hinna hämta ut den imorgon. Vill vara mig själv igen. Självständiga, lugna, drivna och kärleksfulla mig! Inte klängiga, arga, ledsna och sönderstressiga monstret. Försöker tänka att så som jag är nu inte är den jag är. Hoppas andra tänker så också. Annars kanske de lämnar mig. Eller är det bara något jag inbillar mig?

Medicinen tog slut för ungefär en vecka sedan. Psyket håller jag i ett järngrepp och ser enbart alla (negativa) känslor som kemiska reaktioner. Annars är jag yr mest hela tiden, kallsvettas och behöver ännu mer sömn än vanligt. Känner mig ständigt lulligt. Stresståligheten är inte den bästa och jag får torka tårarna och försöka tänka logiskt.

Men trots stressen och abstinensen och livet i allmänhet (jobb) så är jag glad. Jag är nöjd med livet som det är. Kommer FÖRHOPPNINGSVIS, om ni håller tummarna lika hårt som jag, kunna söka lägenhet under sommaren. Verkar omöjligt då det knappt verkar finnas några lägenheter, men jag VILL SÅ GÄRNA. Trivs där jag bor nu med men att Junie inte kan bo här fungerar absolut inte under någon längre tid och så vore det inte några fel med ett större kök heller!

Dagen har varit toppen och nu är det dags att ladda batterierna, whaat, inför imorgon.

Märker ni att jag tappar humorn när jag inte äter medicin? Är i och för sig lite komiskt det med. Hehehehehe. Godfopp leksakssnopp. (Oh no, shut up...)

Här är en nästan femhundra år gammal bild som jag hittade i en hårddisk nergrävd under brunnen i mitt hemliga påhittade land. Tycker bruden liknar mig, om än lite snyggare. Endast lite.

På tisdag fyller jag vuxen. Jag har önskat mig allt möjligt och planerat stort. Men med pressen som medföljer så vill jag helst att veckan ska gå fort. Dessutom har jag ju allt jag behöver.

Jag har drömmar, mål, familj och kärlek. Lägenhet, talang och bra värderingar. Jag är relativt frisk, har mat på bordet och värme.

Jag har min Jonas. Min Junie. Mina bröder och mina föräldrar. Min Troja. Mina nära och kära. Men viktigast av allt så har jag mig själv, jag trivs med mig själv. Och mycket mer än det kan man nog som artonåring inte önska.

Genom livet så kommer det alltid finnas de som kommer att såra dig. Det går inte att undvika, och man ska inte ens behöva försöka. Efter så kan man prata om det, gå igenom det om och om igen och till slut komma till en punkt då det som hänt faktiskt går att leva med. Misstag gör vi alla.

Det enda misstaget som inte går att reparera är lögnen hen sa. När sanningen kommer upp bitvis, månader efter. Lögnare är de värsta människorna här i världen. De som man kan gå igenom allt som hänt med, fråga om och om igen efter sanningen, acceptera den första lögnen men sen få reda på att det var så mycket mer som hände. Den svidande realiteten.

Lögnare ska skämmas, försvinna, förintas. De är de värsta av människor. Lögner på lögner, inbillningar om att det är okej. Kan man kalla det mytomani?

Någon annan man med all säkerhet kommer att stöta på gång på gång är översittaren. Hen som dömer dina berättelser, dina relationer. Hen som inte vet hur djup en kärlek kan vara.

Att lära känna dessa människor är det jobbigaste, men också det viktigaste man kan göra.

Min pappa sa till mig en gång att det inte spelar någon roll vad andra tycker. De som inte kan tänka på olika möjligheter. De som inte ens vill tänka på saker ur olika perspektiv och förstå vilka omständigheter som kan avgöra. Varför ska man bry sig om vad andra tror, när man själv är den enda möjliga som kan veta sanningen?

Sådär ja! Tio dagars bloggpaus senare och nu är jag tillbaka. Har jobbat på mitt projekt och börjat på en ny praktikplats. Efter jobbet går jag på manikyr och massage osv. Nej där jag jag. Men drömma får man!

Om dagarna så hänger jag på en förskola i närheten, trots att det bara är fyra timmar suger de små liven musten (whaaaat?) ur mig.

Upside: Jag har slutat röka.

Downside: Börjat snusa istället.

Upside: Jag blir arton innan sommaren.

Downside: Måste fira livets viktigaste födelsedag om mindre än en månad. oooohnoooo

Upside: Jag har börjat leva så nyttigt att jag har tappat flera kilo och stannat där.

Downside: I no longer have tits.

Upside: Jag har ett jobb att gå till på dagarna, vilket betyder att jag kan flytta till finare framåt sommaren!

Downside: Jag hatar att jobba.

Hatar att fylla år. Vill ju tycka om det, och gör det när allt väl är planerat och bestämt osv. Men nu såhär månaden innan drömmer jag mardrömmar om att allt går åt helvete. Arton är ju trots allt den viktigaste födelsedagen man firar. När man ska gå ut med sina femhundra kompisar, dricka tills alla blir snygga och endå inte vara bakis dagen. Vilken press. Har inte tid att lära känna så många människor på en månad eller hitta på ett superantibakismedel.

Nu kommer en kompis alldeles strax så nu läggs bloggen på hyllan ett tag! Goodbajs!

Jag är the hooker och Becka är sportgirlen. Vill också poängtera att det är mina lakan som gör de till synes liknande tuttstrutarna. Hej hopp!

Kommer antagligen inte vara så aktiv på bloggen den närmsta tiden. Har fått ett genombrott i mitt arbete som jag håller på med och måste fokusera allt på det.

Påsken firades hemma hos Jonas och Elin. Det var den bästa påsken jag har haft och maten hade ett finger i spelet med. Kortet här nedan är lite gott och blandat med rester.

De här två bilderna under är från igår. Vi käkade färskpotatis med lax och hovmästarsås. Men salladen jag gjorde tog verkligen priset. MUMS!

Ska åka iväg till folkhögskolan för att hälsa på nu. Ville bara önska er en god morgon och berätta att jag skriver senare.